Oj, herregud! Detta är stort.. aldrig har väl jag haft en blogg eller ens tänkt tanken att skaffa en? Nej nej, jag har för det första aldrig haft tid att läsa bloggar (vilket givetvis egentligen är en prioritering från mig själv..) och därför intalat mig att andra inte heller har tid att läsa det jag skriver. Dessutom skulle en blogg för mig vara en dagbok eftersom det handlar om mitt liv, och en dagbok visar man inte upp för hela världen. Men.. efter en kväll (vilket var en underbar och rolig sådan) så kom jag nu imorse att tänka på hur mycket jag egentligen vill dela med mig av allt som jag kommer att få uppleva här borta. Till mina närmaste vänner. Vid varje liten unik händelse vill jag ringa hem till Falun och bara vräka ur mig det så att de där hemma också får veta. Man orkar kanske inte berätta allt tio gånger eftersom fast man vill att alla ska få ta del av det som händer här nere och därför blev det helt enkelt så här. Denna blogg är därför helt ägnad till mina närmaste vänner så att de kan hålla koll på mig, och jag måste säga att jag saknar er alla. Mina vänner är toppen! Så är det.